Vi diskuterar allt som ofta runt ledarskapets gåtor, om hur man ska göra si eller så.
Allt för att uppnå önskade resultat, uppsatta mål, lyckas motivera sig själv eller sina ”löpare” till stordåd.
Nu kommer jag inte linda in det här som jag kanske annars brukar gör i mina texter, men om Du inte kan eller förstår värdet av att kunna öppna andras ventiler är utbildningar, tankar och filosofier runt alla former av ledarskap lika värdefulla som en skitfläck på skjortan, Punkt!
Kanske i detta fall måste ursäkta min tydliga uppfattning runt detta, men när jag över lång tid tittat på hur vi blir påverkade både på arbetet och privat så har det visat sig att trycket blivit så otroligt högt på våra hjärnor att individ efter individ blåser sina packningar och väldigt lite görs preventivt, och det gör mig mer och mer upprörd. Verktygen och kunskapen finns ju faktiskt men hur många är det som verkligen anammar forskning och gör något åt det?
Vi har egentligen aldrig någonsin tidigare haft förutsättningar att ha det som bra i vårt land, men aldrig heller har så många mått så mentalt dåligt. Endast 13% av alla arbetsföra individer i Sverige är enligt forskning mentalt stimulerade av sitt arbete, 74% är omotiverade och på väg någon annanstans och de slutliga 13% är direkt negativa gentemot den verksamhet de arbetar i. Och till råga på allt så påvisar detta att det heller inte är någon uppgång i sikte. Detta är ingen rolig läsning, men vi kan som vanligt välja att blunda eller titta åt ett annat håll och ifrågasätta mätningarna, för visst stämmer väl inte detta…? Inte hos oss i alla fall…!
För att återkoppla till den viktiga ventilen så är det denna gång min liknelse av hjärnan med en ångmaskin. Jag tror inte att det för någon vid givet tillfälle är okänt att sjuktalet ökar lavinartat gällande hjärnstress, mentala utmattingssyndrom och utbrändhet i vårt samhälle, och varför då behöver man ju egentligen inte fundera på. Frågan är vad vi kan göra åt det hela och det är här jag kommer in på att kunna lufta systemet. Länge har vi haft helger, semestrar, fritidsintressen och träning som stunder som gett oss något extra, en bonus helt enkelt. Nu verkar det mer som att dessa aktiviteter har blivit ett måste på många håll för att ”folk” över huvud taget skall orka existera. En ventil alltså! Frågan är om det är så vi vill att det skall vara? Tidigare såg vi ledighet och träning som en bonus, nu ett måste, och kanske inte ens det räcker till för att sänka övertrycket i våra hjärnor.
Då är min mening med detta inlägg att det är där risken är som störst att trycket blir för högt och packningarna ryker som kunskapen om att öppna dem, släppa ut ångan och ventilera systemet måste finnas. Förstår jag inte vilka verktyg (se kunskaper och skills) jag måste ha för att lufta min personal eller organisations system så att trycket sjunker, oavsett vad det är som är orsaken, kommer jag aldrig få ut den önskade positiva effekten av mitt ledarskap. Att omge sig med människor som det formligen pyser ur öronen på kommer förr eller senare resultera i att effekten blir oönskad på mer än ett sätt.
Och det är ju lätt att sitta där som en besserwisser och säga kanske många då tycker, eller kom hit och se på verkligheten, titta på hur jag/vi har det! Det är inte så förbaskat lätt att få andra att öppna upp och lätta på trycket! Och det är ju precis det jag menar, ”man” fattar kanske inte hur och vad som behöver göras, ”man” kanske inte har ”verktygen” att vrida på rätt kranar oavsett om man är VD, personalchef, ekonomichef, säljchef eller har någon annan titel i ryggsäcken. Det hjälper inte vilken titel man har om man inte är mästare på att ”vrida andras kran” och lätta på trycket för rätt person vid rätt tillfälle. Sitter man med en slägga eller såg (se piska & morot) i verktygslådan men behöver en rörtång (se egna kunskaper om hjärna, beteenden, HR) blir det ju ganska svårt.
Jag kommer inte att ge några elementära tips eller råd runt detta ”kranvridande” här och nu för det finns alldeles för många kombinationer för att säga att det finns ett sätt som är rätt och ett som är fel. Så enkelt är det ju inte…! Men det är heller inte så jäkla svårt! Eller hur…!
Börjar man aldrig intressera sig för kranvridandet och införskaffar sin första rörtång så kommer man heller aldrig att lära sig att vrida åt rätt håll, och behövs det hjälp, ett bollplank eller en sparringpartner för att få svart bälte i Kranvridning så är det bara att Du hör av dig till mig, så ska jag göra vad jag kan för att dela med mig av de sätt jag kan och har lärt mig genom åren.